Min syn på världen har ändrats, den har ändrats dramatiskt de senaste veckorna och den fortsätter att förändrats. Jag har ingen kontroll längre och det skrämmer mig. Jag orkar inte mer, jag orkar inte mer nu. Är det så att jag bara ska släppa taget och se vart livet tar mig? Men hur gör man? Hur kan du släppa ditt liv och tro att nån annan ska leda dig rätt? Hur kan man lita på nån så mycket?

Jag hatar att inse saker om mig själv, saker som alltid funnits där men som jag inte sett och nu när jag vet om dem så blir jag helt nojjig. Helt plötsligt försvinner allt det självförtroendet som du ägnat så mycket tid åt att bygga upp, allt borta inom några nanosekunder. Var det jag som hade gjort ett dåligt jobb? eller levde jag i en illusion? I så fall hur får jag illusionen att bli permanent? Kan den ens bli det?

Jag trodde jag visste hur det funkade, jag trodde jag visste vart jag befann mig, vart jag skulle, vilka i min omgivining var och vem jag var, men tydligen inte. Allt var bara en teater och jag var en av skådespelarna. Det känns som om jag faller, jag faller mot nått jag inte vet vad det är. Vad väntar på andra sidan?

R